2026-07-03  Insändare i Ljusnan

Liberalerna vill bygga en vård som fungerar i Gävleborg

Politik handlar ytterst om människors vardag. Om att barn får det stöd de behöver i skolan. Om att en förälder vet vart man ska vända sig när ens barn mår psykiskt dåligt. Om att ambulansen hinner fram när något akut händer. Duska helt enkelt kunna lita på att vården finns där när livet förändras. För mig är detta kärnan i politiken.

Under lång tid har jag engagerat mig i skolfrågor. Där har jag mött elever, lärare och familjer som berättat om hur bristande stöd får konsekvenser långt utanför  klassrummet. Samma mönster ser jag i sjukvården. När hjälpen kommer för sent och problemen växer, eller när vården inte hänger ihop och människor hamnar mellan olika verksamheter. Det är här Liberalerna i Gävleborg kommer in.

Vi vill bygga en vård som är snabb, nära och smart. Snabb när det är akut. Nära när behoven är återkommande. Smart nog att använda resurserna där de gör störst nytta. Det innebär att barn och unga får hjälp tidigare när psykisk ohälsa slår till. Det innebär kortare responstider i ambulanssjukvården och vård som fungerar även utanför de största orterna. Det innebär en väl utbyggd primärvård där människor slipper börja om varje gång de söker vård. Och det innebär bättre samarbete mellan region, kommun och andra delar av välfärden så att stödet fungerar runt patienten.

Men det handlar också om hur politiken bedrivs.

Jag tror på ett ledarskap som lyssnar. De bästa lösningarna hittar vi sällan längst upp i organisationen. Ofta finns de hos människorna som lever med problemen eller arbetar mitt i dem.

Gävleborg behöver inte fler löften som låter bra för stunden. Vi behöver tydliga prioriteringar, långsiktighet och modet att genomföra förändringar som håller över tid. Det är vår riktning för Gävleborg.

En region där människor kan känna trygghet i att vården finns där när den behövs. En region som ser problemen i tid och löser dem innan de växer sig större. En region som fungerar – i vardagen, i krisen och i livets viktigaste stunder.
Henrik Estander (L)
Regionrådskandidat för Liberalerna Gävleborg

2026-06-15  Insändare i Gefle Dagblad

Du ska inte behöva börja om varje gång du söker vård

För många människor handlar vårdkontakt i dag om att möta nya läkare varje gång. Samma berättelse måste dras igen. Samma symtom förklaras på nytt. För äldre, kroniskt sjuka och människor med återkommande vårdbehov skapar det både otrygghet och sämre vård.

En fungerande primärvård bygger på kontinuitet. På att det finns läkare som känner patienten, ser förändringar över tid och kan ta ansvar för helheten. Det är själva kärnan i den liberala husläkaridén. En idé som Liberalerna drivit i 50 år.

I dag talar många partier om ”fast läkare”, men alltför ofta handlar det om administrativa lösningar där patienter tilldelas en läkare som alltför ofta varken ges förutsättningar för verklig kontinuitet eller att bygga relation med patienten. Att ha en husläkare ska innebära att människor slipper börja om varje gång de söker vård.

Samtidigt är situationen i Gävleborg allvarlig. Läkarorganisationerna i regionen konstaterar (9 mars 2026) att det saknas omkring 110 specialister i allmänmedicin för att nå Socialstyrelsens riktvärde om en läkare per 1 100 invånare. De efterlyser också en politiskt beslutad handlingsplan för hur primärvården ska klara kompetensförsörjningen och minska beroendet av hyrläkare.

Bristande kontinuitet i primärvården påverkar både patienternas trygghet och vårdens förmåga att arbeta förebyggande. När ingen följer patientens hälsotillstånd över tid ökar risken att problem upptäcks för sent, vilket leder till fler akuta vårdkontakter och större belastning på andra delar av sjukvården.

Därför vill vi liberaler se en politiskt beslutad handlingsplan för hur Gävleborg ska stärka primärvården och nå målet om fler fasta läkarkontakter. Vi vill bygga ut antalet ST-platser i allmänmedicin, stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen och skapa bättre möjligheter för läkare att utvecklas och stanna kvar i primärvården över tid.

En välfungerande primärvård bygger på kontinuitet, relationer och långsiktighet. När patienter möter samma läkare över tid blir vården tryggare och bättre på att arbeta förebyggande. Så långt möjligt ska människor också kunna välja den läkare de har störst förtroende för, eftersom tillit och personkännedom är en viktig del av en fungerande vårdrelation. För att nå dit krävs ett politiskt ledarskap som lyssnar på medarbetarna på golvet, tar ansvar för primärvårdens långsiktiga utveckling och orkar genomföra de förändringar som behövs över tid.
Henrik Estander (L)
Regionrådskandidat för Liberalerna Gävleborg

2026-05-06  Insändare i Ljusnan

Avskaffa minutstyrningen – elva års väntan är nog

Redan 2015 lade Liberalerna i Bollnäs en motion om att avskaffa minutstyrningen inom äldreomsorgen. Nu, elva år senare, har fackförbundet Kommunal begärt förhandling med kommunen om samma sak. Vi välkomnar att facket nu sätter ner foten, men det är beklagligt att en ohållbar arbetssituation fått fortgå under så många år.

I en interpellation 2022 frågade vi liberaler vad som hänt sedan vår motion lämnades in sju år tidigare. Svaret var då att det inte fanns någon minutstyrning längre. Kommunal säger nu att det visst finns, och personalen har fortsatt att vittna om en vardag där minutstyrda scheman skapar stress, och där de äldre drabbas när det inte finns utrymme för mänskliga behov som varierar från dag till dag.

Detaljstyrning och kontrollbehov har aldrig varit framgångsfaktorer för en god omsorg. Tvärtom ser vi resultatet i form av hög sjukfrånvaro och en arbetsmiljö som skrämmer bort kompetenta medarbetare. Det i en tid där kompetensförsörjningen till detta mycket viktiga arbete är svår.

Liberalerna stödjer fullt ut Kommunals krav på förhandling. Det är dags att vi börjar se hemtjänsten som den mellanmänskliga verksamhet den faktiskt är.

Ersätt det stelbenta schemat med en tillitsbaserad styrmodell. Ge personalen mandat att tillsammans med den äldre avgöra vad som är viktigast för stunden. Stärk arbetsmiljön genom att ge personalen makt över sin egen arbetssituation.

Nu förväntar vi oss att de styrande i kommunen inte bara sätter sig vid förhandlingsbordet, utan faktiskt vågar införa den tillitsbaserade omsorg som Liberalerna efterfrågat sedan 2015.
Liberalerna i kommunfullmäktige Bollnäs

2026-04-18  Insändare i Ljusnan

Verkligheten har hunnit ikapp – var är ansvaret?

Artikeln i Ljusnan om SKR:s analys av kommunens ekonomi   bekräftar det vi i Liberalerna och oppositionen ofta påtalat – Bollnäs kommun styrs utan mod att prioritera. När ekonomichefen nu konstaterar att kommunen ”levt över sina tillgångar” och använt sparkapitalet för att finansiera vardagen, är det inget annat än ett svidande underbetyg till den styrande koalitionen Socialdemokraterna, Moderaterna och Centern.

Det är provocerande att läsa hur kommunledningen nu pratar om behovet av att ”anpassa ambitionerna” och ”planera för demografiska förändringar”. Var har detta ansvar funnits de senaste åren? Det är inte en nyhet att vi blir fler äldre, men ändå har (s)tyret konsekvent misslyckats med att i tid bygga de äldreboenden som behövs.

Konsekvenserna av denna handlingsförlamning drabbar nu våra mest sårbara invånare och den personal som ska ge dem stöd. Platsbristen är akut. Eftersom man inte byggt särskilda boenden i den takt som krävs, står vi nu med en omfattande boendebrist och en överbelamrad hemtjänst.

Kommunchefen efterlyser nu ”kraftfulla åtgärder”. Vi i Liberalerna håller med, men frågan är varför dessa inte vidtagits tidigare? Vi har efterlyst tydliga prioriteringar. Istället har S, M och C valt att skjuta problemen framför sig, tömma bufferten och hoppas på det bästa.

Att styra en kommun handlar om att våga välja. Om man inte väljer att prioritera kärnverksamheten, som skola och omsorg, väljer man i praktiken att låta kvaliteten sjunka.

Det räcker inte med att konstatera att kommunen levt över sina tillgångar. Det krävs ett ledarskap som kan styra upp ekonomin utan att det sker på bekostnad av de äldres trygghet.

Bollnäs förtjänar ett styre som ser verkligheten innan krisen är ett faktum, inte ett som yrvaket vaknar när sparkapitalet är slut. Det är hög tid för ordning och reda i kommunens ekonomi och en politik som sätter kärnuppdraget först.
Yanina Westergren (L)

2026-04-17  Insändare i Ljusnan

Barn och unga ska inte behöva vänta på att må bättre

När ett barn börjar må psykiskt dåligt förändras vardagen snabbt. Föräldrar ser hur deras barn drar sig undan, tappar glädjen eller inte längre klarar skolan. Lärare märker hur koncentrationen försvinner och hur uppgifterna blir övermäktiga. Till slut behöver familjen hjälp från barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Då ska samhället finnas där.

Idag räcker inte hjälpen alltid till. Väntetiderna för att en utredning färdig kan bli mycket långa – ibland upp mot cirka två år. För en vuxen är det lång tid. För en 13-åring kan det vara en avgörande period i livet.

Under tiden försöker familjer och skolor hantera situationen så gott de kan. Föräldrar kämpar med oro och maktlöshet. Lärare försöker anpassa undervisningen för elever som inte längre klarar skolmiljön. Ibland kallas flera aktörer till möten i hopp om att få till stånd en förändring. Men ofta saknas den hjälp som verkligen behövs: en professionell vuxen som kan finnas där. Samtidigt gör personalen inom BUP ett enormt arbete. Många brinner för barnen och ungdomarna de möter och försöker varje dag göra skillnad trots en mycket pressad arbetssituation. När resurserna inte räcker till tvingas de prioritera mellan barn som alla egentligen behöver hjälp.

Idag mäts hur snabbt ett barn får ett första besök eller när en utredning påbörjas. Men den fråga som verkligen avgör barnets situation ställs mer sällan: hur lång tid tar det innan utredningen faktiskt är klar och rätt stöd kan sättas in? Det är först då förändringen kan börja.

Konsekvenserna märks inte bara i vården. Skolan påverkas också. Lärare beskriver hur de ofta får ta ett stort ansvar för att försöka förstå elevens svårigheter i klassrummet utan att riktigt veta vad diagnosen innebär för den specifika eleven. Samverkan mellan skola och BUP finns, men den sker ofta sent och i situationer där problemen redan blivit stora.

I Region Gävleborg finns mobila team inom BUP som kan möta barn och familjer där de befinner sig och anpassa stödet efter situationen. Den typen av lösningar visar att vården kan komma närmare människors vardag. Detta ska vi fortsätta utveckla.

När ett barn hamnar i en psykisk kris behöver hjälpen komma i tid. Därför behöver vi korta vägen till faktisk hjälp och stärka samarbetet mellan vård och skola. Det kräver mer resurser.

Jag kandiderar till regionfullmäktige för att arbete för en vård som är snabbare, mer närvarande och bättre samordnad. En vård där barn och unga möter vuxna människor som har tid att lyssna och hjälpa.
Henrik Estander (L), regionrådskandidat för Liberalerna Gävleborg

2026-03-13  Insändare i Ljusnan

Hinner ambulansen komma fram i tid?

Där jag bor är det fyra och en halv mil in till centralorten. Det är inget man tänker på när allt fungerar. Vägen är vacker. Tystnaden är påtaglig. Valet att bo här är medvetet. För mig är livet på landet livskvalitet, frihet och trygghet. Så länge vardagen fungerar är avstånden en del av charmen. Men i en akut situation är avstånd inte charm – det är tid. Och då ställs frågan: Hinner ambulansen fram i tid när man behöver den som mest? Gävleborg är ett stort län med långa avstånd. Akuta situationer uppstår oavsett var man bor – och när det är akut handlar det om minuter. Tiden från larm till att ambulansen är på plats kallas responstid, och den ser olika ut i länet. Skillnaden mellan Gävle kommun och Ljusdals kommun är 6 minuter. När jag har försökt att ta reda påhur lång responstiden är i glesbygd hänvisas jag till kommunens genomsnitt. I Ljusdals kommun är snittet nästan 19 minuter. Men statistik som slår samman tätort och glesbygd döljer verkligheten. Att köra från ambulansstationen till Ramsjö tar omkring 45 minuter. Det är en helt annan verklighet än genomsnittet visar.

Akutsjukvården behöver dimensioneras med verkligheten som utgångspunkt. När minuter räknas måste akutvården finnas  nära till hands.
I länet har man prövat arbetssätt där en särskild bedömningsresurs snabbt kan vara på plats med full medicinsk utrustning och hög kompetens – innan en ambulans hinner fram. Det innebär att den som är sjuk inte lämnas ensam i väntan på hjälp, och att anhöriga möts av professionell vårdpersonal som kan ta över ansvaret direkt. Flexibla lösningar visar att det går att kombinera medicinsk kvalitet med geografisk verklighet. De behöver utvecklas vidare, så att akutkapaciteten är byggd för avstånd – inte för genomsnitt.

Jag kandiderar till regionfullmäktige för att bygga en akutsjukvård som är snabb, nära och tillräckligt robust för att möta verkligheten i både stad och glesbygd. Gävleborgarna ska känna sig trygga med att hjälpen finns där när det verkligen gäller.
Henrik Estander (L)
regionfullmäktigekandidat

2026-03-04  Insändare i Ljusnan

Ge fler chansen att hitta sin väg – bygg ut yrkesutbildningarna

Bollnäs ska vara en kommun där många olika vägar bär till jobb. Arbetsmarknaden skriker efter utbildad personal inom en rad yrken. Därför vill Liberalerna Bollnäs se en kraftfull satsning på fler yrkesutbildningar, både på gymnasiet och inom vuxenutbildningen. Vi behöver ge fler chansen att hitta sin egen väg till arbete, egen försörjning och framtidstro.

Yrkesutbildningar är en avgörande del av ett fungerande samhälle. Våra företag, vården, omsorgen, industrin och välfärden behöver kompetenta medarbetare. Bollnäs ska vara en kommun där man kan utbilda sig till ett bristyrke och veta att det finns ett jobb som väntar. Liberalerna vill därför utveckla ett Vårdcollege och stärka länken mellan utbildning och arbetsliv. Kanske kan vi bygga upp en unik testmiljö för framtidens vård och omsorg? Vi vill också att Bollnäs blir Hälsinglands nav för distansstudier, där fler utbildningar kan erbjudas i samarbete med yrkeshögskolor, högskolor och andra utbildningsaktörer. Det gör att fler kan studera vidare utan att behöva flytta, och det stärker både individens möjligheter och kommunens kompetensförsörjning.

Vi vill se en modern och flexibel utbildningsmiljö där unga och vuxna kan utbilda sig, ställa om och växa genom hela livet. Det är så vi bygger ett starkare Bollnäs. 

Vår vision är tydlig: Alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb att gå till. Bollnäs ska vara en familjeparadis där människor vill bo, där skolorna håller högsta kvalitet och där framtiden är trygg.
                                                                                                                 Liberalerna Bollnäs                                                                                                                                                                                     

2026-01-28   Insändare i Ljusnan

Den hopplösa kön är en katastrof

Svar på Erika Engbergs kommentar gällande min insändare.

Erika Engberg, ordförande i Socialdemokraterna Bollnäs, ordförande i socialnämnden, ledamot i kommunstyrelsen och ledamot i kommunfullmäktige, skrev en kommentar om min insändare som jag finner svårtolkad. Den väcker för min del mest nya frågor.

Jag tolkar det som att Erika Engberg är nöjd med att ha ett nytt särskilt boende med 58 platser på gång vid Hedhamre. Bra att S ändrat sig om att låta privat intressent bygga och bra att det nu byggs. Bra också att kommunstyrelsen nu vill att Bollnäs Bostäder ska bygga nytt boende vid Karlslund, även om Erika inte skrev något om det. Hur långt processen kommit där är är dock oklart. Tidigare icke-beslut har dragit ut på turerna med Bollnäs Bostäder i många år, och så får det inte bli igen. När kommer det att stå klart? Idag söker kommunen med ljus och lykta efter boendeplatser i grannkommunerna. Vad händer om det inte finns några att tillgå där heller?

I ”Program för äldreomsorgen i Bollnäs kommun” står det att 84 nya platser på särskilt boende behövs innan 2029 och 120 nya behövs till 2034. Hur lång kommer kön hinna bli innan det byggts ikapp? Hur många miljoner, som kunde ha gått till äldreomsorg, kommer kommunen behöva betala i viten?
Platsbristen får negativa svallvågor. En redan pressad hemtjänst, hemsjukvård och sjukvård får sten på börda, för att inte tala om de äldre och deras anhöriga.

Jag har pratat med sjukhuspersonal, som vittnar om personer som ligger kvar hos dem i veckor för att det inte finns plats på korttidsboende, och kommunen får betala regionen, som redan utmanas av ständiga överbeläggningar. Vår kommunala hemtjänst och hemsjukvård är överbelamrade med brukare, vars omfattande vård- och omsorgsbehov egentligen borde ge dem en plats på särskilt boende. Många anhöriga går på knäna.
S hade för flera år sedan möjlighet att låta privat intressent, Bollnäs Bostäder och/eller Riksbyggen bygga särskilda boenden, men tog inte de möjligheterna.
 Den hopplösa kön är en katastrof och problemet är fortfarande inte löst.
Yanina Westergren (L)

2026-01-19     Insändare i Ljusnan

Om inte S styrt hade vi haft tillräckligt

Jag läser artikeln i Ljusnan om att Bollnäs saknar platser på särskilt boende och får betala miljonböter (våra skattepengar) för långa kötider. Erika Engberg S, socialnämndens ordförande sedan många år tillbaka, säger ”Vi hade inte en tanke då att det skulle bli så här”, och jag förstår då inte riktigt vad som menas. Hon har vetat hela tiden. Vi har vetat hela tiden. Det har sedan länge varit känt – särskilt i socialnämnden – att  vi behöver fler platser på särskilt boende.

I över tio års tid har vi i Liberalerna drivit frågan om att tillgodose behovet av nya särskilda boenden. De signaler Erika Engberg S gav för tio år sedan var att det inte kommer att behövas några. Folk kommer inte tt vilja bo på särskilda boenden – alla kommer att vilja bo hemma i framtiden, var budskapet jag minns. År 2017 stod Nordiska omsorgsfastigheter AB och Aleris AB redo att bygga och driva ett särskilt boende med 72 platser, om kommunen ställde sig positiv till en gemensam avsiktsförklaring. Men icke – S var emot. Samtidigt stod även Bollnäs Bostäder redo att bygga ett nytt särskilt boende, men vad som hände där var aldrig tydligt. Vad jag förstod och kunde få fram information om var att socialnämnden inte ville  – att S satte stopp även där.

Kort sagt och med andra ord: Hade inte S styrt så länge i denna kommun hade vi haft särskilda boenden så att det räckte idag, sluppit miljonbelopp i böter och framför allt sluppit mänskligt lidande för dem som står i kö och deras anhöriga. Tänk på det, i valet 2026.
Yanina Westergren (L)

2025-12-12  Insändare i Ljusnan

Gör om, gör rätt!

Vi i oppositionen är djupt oroade över den psykosciala arbetsmiljön inom vår kommun, och tar de signaler som kommer om en utbredd tystnadskultur på största allvar. Efter dialog med de fackliga  organisationerna inom kommunen står det klart att konkreta insatser krävs. Dessutom behövs ett heltäckande beslutsunderlag för eventuell omorganisation, för att vi politiker ska kunna fatta beslut på goda grunder.

Vi folkvalda har det yttersta ansvaret och vill försäkra oss om en god arbetsmiljö i kommunen, vilket är av störta vikt för att behålla viktig kompetens och kunna attrahera ny. Det är väldigt oroväckande att många anställda inte vågar anmäla tillbud på grund av rädsla för repressalier. Det har lett till att många känner sig nödgade att prata med facken, eller direkt med oss politiker. Ofta anonymt. Därför vill vi se att man omedelbart tar in en extern resurs som utreder den psykosociala arbetsmiljön och föreslår åtgärder kopplade till den.
Det är också viktigt att inget ytterligare arbete med införandet påbörjas innan vi i politiken har tagit ställning. Vi vill se olika förslag utifrån en fullständig analys, med målbild, riskbedömningar, konsekvensbeskrivningar och tidplaner, framtagna tillsammans med medarbetarna. Bra beslut kräver goda beslutsunderlag.
Och – ett beslut om kommunövergripande omorganisation bör tas i kommunfullmäktige och inte i kommunstyrelsen.

Vi kräver:
* Genomför medarbetarenkäten även i år
* Anlita en extern part för att utreda och förbättra den psykosociala arbetsmiljön
* Ett beslut om eventuell omorganisation ska fattas av fullmäktige, utifrån ett fullgott underlag

Yanina Westergren (L), Henrik Olofsson (SVP), Marcus Löf Hällström (KD), Jonatan Hölzgen (SD)

2025-05-19  Insändare i Ljusnan

Människor ska ha makt över sin livssituation

När en människa blir sjuk förlorar hon en del av sin frihet. Socialdemokraterna ska inte få ta ifrån henne ännu mer. De måste backa från sin plan.

S lanserade i veckan en nationell plan. Alla privata vårdcentraler de inte tycker behövs, ska bort. Dagens vårdval betyder att riskkapitalister styr, säger de.  De har helt fel: Vårdval betyder att patienterna styr.

Självbestämmande för sjuka människor är själv grunden till den lagstiftning vi liberaler införde 2008. Människor som inte känner sig hemma på en stor vårdcentral kan välja en mindre, eller tvärtom. Detta  är gräsrotsdemokrati på riktigt: Om många patienter tycker om en vårdcentral och väljer att lista sig där, då växer den. Men enligt Socialdemokraterna vet inte patienterna vilken mottagning som passar just dem, eller var den ska ligga. S vill inte ens ge patienterna lagstadgad rätt att lista sig hos en namngiven läkare som de själva har förtroende för. När vi införde en sådan rättighet rev S upp den efter nästa val.

Deras förslag slår mot patienten och hennes anhöriga, men hindrar också läkare, sjuksköterskor, psykologer och fysioterapeuter i svensk sjukvård från att enkelt byta jobb  eller starta en egen mottagning – inom kort kan många ha bara en arbetsgivare att välja mellan.

Liberalerna vill att varje människa ska ha självbestämmande, även när hon blir sjuk. Vi ska var och en ha en självklar rätt till vård, men den behöver inte överallt och alltid ges i samma form. Höga kvalitetskrav ska ställas och det sika krävas ägar- och ledningsprövning för att få vara en del av mångfalden. Vi vill förändra så att fler än idag vill driva en liten vårdmottagning – det skulle ge vård närmare invånarna i förort och bruksort. Små mottagningar är också de mest uppskattade.

Liberal sjukvårdspolitik är inte svårare än att ingen ska vara rädd för framtiden. Ett omtänksamt samhälle måste sträva efter att låta även sjuka människor  ha makt över sin livssituation.
Hasse Backman (L) riksdagskandidat, Lina Nordquist (L) riksdagsledamot

2025-02-24  Insändare i Ljusnan

Hur kan det vara 40000 fler i regionerna, men färre sjuksköterskor?

Nu i dagarna kom Kunskapsverket ut med den mycket intressanta rapporten ”Hur mår vården?”. Den visar att regionernas sjukvårdskostnader ökat med 18 % mellan 2010 och 2022. Under de åren har det tillkommit 40000 heltidsanställda inom regionerna, en ökning med nära 20 procent.

Konstigt nog har antalet sjuksköterskor och vårdadministratörer som medicinska sekreterare under samma tid blivit färre. Detta trots ett skriande och länge påtalat behov av fler sjuksköterskor. Hur går detta ihop?

Jo, förklaringen är att det inte är sjuksköterskor man har anställt för de massiva resurser som lagts till vården, utan i stället centrala administratörer, chefer och läkare, i den ordningen. Det är alltså framförallt sådana som sitter vid sina skrivbord, allra längst från patienterna, som anställts.

Har vården blivit bättre av det? Nej, tvärtom, säger nämnd rapport. Vårdköerna växer, sjukvårdspersonalen ägnar allt mindre tid åt patienterna, många är missnöjda med primärvården och tillgängligheten är låg. Det håller förstås inte.

Hur ser det ut i Region Gävleborg? Stämmer den nationella bilden även här – att framförallt den centrala administrationen har växt mellan 2010 och 2022, medan antalet sjuksköterskor har minskat? Och i sådant fall, vad tänker våra regionpolitiker göra åt saken?
Yanina Westergren (L)

2025-01-20  Insändare i Ljusnan

Liberalerna satsar på skolan

Liberalernas vision är att alla barn och unga ska få det stöd var och en behöver för att ta till sig undervisningen och fullfölja sin skolgång till och med gymnasiet. Skolan är alltjämt vår hjärtefråga, slog partiet fast i samband med sin upptakt inför 2025.

Liberalerna i Bollnäs har haft upptaktskonferens i Orbaden för att bestämma färdriktningen för 2025. Skolan är fortfarande en hjärtefråga för Liberalerna. Lärarna måste få realistiska möjligheter att ge eleverna undervisning. En klasslärare kan inte ge individuell undervisning till elevgrupper på upp till 30 barn med väldigt olika stödbehov.

Liberalerna vill se fler speciallärare som kan ge extra stödundervisning, och mindre elevgrupper i matte och svenska på lågstadiet. Mindre grupper behövs också för elever med särskilda behov. Partiet står fast vid kravet att skolan i Bollnäs ska få mer pengar.

Liberalerna vill skrota dagens betygssystem där elever kan bli underkända. Det måste alltid gå att förbättra sina resultat och jobba sig till ett högre betyg.

”Det är viktigt att få ut den liberala politiken, inte minst inom sjukvårdsområdet. Vårt förslag om mammografi även efter 74 års ålder bifölls i regionfullmäktige. Men den nuvarande majoriteten har inte gjort någonting för att förverkliga den. Medborgarna behöver Liberalerna i  regionfullmäktige”, sa regionpolitikern och tidigare riksdagsledamoten Hans Backman.

Liberalerna vill ha billigare tandvård för de äldre. Dåliga tänder ger inte bara förlorad livskvalitet, utan leder också till olika följdsjukdomar. Tänderna är en del av kroppen och ett tandläkarbesök ska inte vara dyrare än vilket annat vårdbesök som helst.

”Den liberala demokratin behöver försvaras, i världen, i Europa och i Sverige. Det finns starka internationella krafter som aktivt motarbetar demokrati och mänskliga rättigheter. Det är viktigt att formulera och berätta om den liberala visionen om att alla människor är fria och har lika värde”, underströk Hans Backman i sitt tal.
Peter Nordebo (L)

2024-10-14  Insändare i Ljusnan

Förbjud Eritreas diasporaskatt

Under det sena 80-talet kom Dawit Isaak till Sverige som flykting för att finna ett liv i frihet och trygghet. När inbördeskriget i Eritrea så småningom passerade och det nya landet skulle ta form, såg han dock sin möjlighet att bidra. I Eritrea skapade han tillsammans med andra journalister landets första oberoende tidning, Setit, som spelade en viktig roll i att skapa utrymme för en fri debatt – särskilt i samband med de höga politiska spänningar som vid den tiden fanns inom landets ledarskap-

Engagemanget för Eritreas demokrati skulle dock få konsekvenser. År 2001 började en grupp politiker och ministrar, kända som G-15, ifrågasätta hur presidenten Isaias Afwerki styrde landet. Gruppen krävde exempelvis att Afwerki skulle arrangera de utlovade valen samt att den föreslagna konstitutionen skulle införas. Dawit Isaak rapporterade om detta och den 23 september samma år greps han av Afwerkis säkerhetspolis.

Nu har 23 år passerat och trots sitt svenska medborgarskap sitter Dawit Isaak fortfarande fängslad i ett av världens mest ofria länder. Detta utan vare sig åtal, rättegång eller försvar. Uppgifter tyder dessutom på att han under de två decennierna suttit instängd i en låda mindre än hans kroppslängd. Omständigheterna i det eritreanska fängelset är omänskliga och engagemanget från de svenska regeringarna är otillräckligt.

Men samtidigt som Dawit Isaak nekas sin frihet, fortsätter Afwerki-regimen att profitera sig på svenska pengar. Eritreas regering kräver att dess ambassader runt om i världen samlar in en tvåprocentig skatt från exilerade medborgare – den så kallade ”diaspora-skatten”. fördömd av FN:s säkerhetsråd. Nu är det hög tid för  Sverige att förbjuda denna ekonomiska utpressning som i praktiken finansierar den totalitära diktaturen i Eritrea.

Vidare kan vi efter två decennier av tyst diplomati konstatera att inga konkreta framsteg gjorts för att få hem Isaak. Flera länder, inklusive USA, Tyskland, Storbritannien, Kanada och Nederländerna har redan infört restriktioner mot Eritreas ambassadverksamhet som svar på regimens övergrepp. Det är anmärkningsvärt att Sverige ännu inte följt detta exempel, i synnerhet  med tanke på Davwit Isaaks fångenskap. Därför vill vi att den passiva diplomatin omedelbart ersätts med en genomtänkt och konsekvent Eritrea-strategi. En sådan strategibör innefatta riktade ekonomiska sanktioner som direkt träffar Awerki ochregimen.

Dry är hög tid att agera för att få hem Dawit Isaak igen.
Hannes Snabb (L)

2024-06-03   Insändare i Ljusnan

Därför ska du rösta på liberalerna

Den senaste tiden har man kunnat läsa flera insändare som förklarat att det är viktigt att rösta i valet till Europaparlamentet den 9 juni. Men desto färre av dem tycks faktiskt förstå varför det är så avgörande. Därför ska jag bryta ned valets betydelse i tre  steg.

Först och främst är gängbrottsligheten ett brådskande problem. Men faktum är att Sverigem inte är ensamma om att ha en eskalerande utveckling. Över 70 % av alla gängkriminella  är också verksamma i minst tre andra europeiska länder. Om gängen verkar över gränserna, måste polisen också få göra det. Därför vill Liberalerna inrätta en europeisk polisstyrka som specialiserar sig på just detta. När gängen passerar Öresundsbron ska polisen följa efter.

För det andra tycks klimatfrågan ständigt vara föremål för pajkastning i den nationella debatten. Men utsläppen är ett internationellt problem, och om vi ska kunna nå de mål som fastställts i Parisavtalet behöver vi också hantera frågan som sådan. Europa måste ställa om tillsammans. Genom att gemensamt fasa ut det ryska kolet och investera i det fossilfria stålet kan Sverige, tillsammans med resten av Europa, vara ledande i den gröna omställningen. Inte ett enda kärnkraftverk ska läggas ned till fördel för kolkraft eller rysk gas.

Och för det tredje står Sverige, tillsammans med övriga EU, inför det största säkerhetspolitiska  hotet sedan andra världskriget. Putin vill in i Europa och Kina äter sig in i våra samhällsinstitutioner. Samtidigt blockerar Ungern alla nödvändiga reformer för att säkra vår frihet. Vetorätten i utrikespolitiken måste bort. Ukrainarna, som i detta nu står i fontlinjen mot Putins Ryssland, behöver allt stöd de kan få.

En röst på Liberalerna den 9 juni är en garanti för att de riktiga problemen som Europa står inför hanteras. Kriminaliteten, utsläppen och Putin tacklar vi bäst tillsammans. Jag står på plats 36 på Liberalernas lista.
Hannes Snabb (L)

2024-05-29  Insändare i Ljusnan

Kommunala gym – en fråga för kommunfullmäktige

Det är både snöpligt och illa att få läsa i Ljusnan om en påskriven förlängning av avtalet för kommunala gym i Bollnäs. I många års tid har flertalet oppositionspartier (även M och C, som nu sitter i majoriteten) lyft det olyckliga i att kommunen konkurrerar med privata gymmen med största sannolikhet olaglig verksamhet, som inte tillhör kärnverksamheten. Sommaren 2022 släppte Konkurrensverket en rapport med tydlig kritik mot de kommunala gymmen. Enligt rapporten strider 128 av 133 gym mot kommunallagen. Efter den rapporten har kritiken från L, KD, SD och Sjukvårdspartiet varit minst sagt högljudd. Frågor, insändare, interpellationer och nu sist en motion.

Motionen lämnades in i augusti 2023 och skulle tas upp i fullmäktige senast i april 2024. Den dök aldrig upp. I stället hade teknik- och fritidsnämnden skickat tillbaka den till tjänstemännen för fortsatt beredning. Att då läsa i Ljusnan att fritidsenheten förlängt avtalet med motiveringen ”Vi har inte fått några andra direktiv från politiken än att verksamheten ska fortsätta”, är minst sagt uppseendeväckande. Den här frågan skulle ha avgjorts i kommunfullmäktige och inte smugits undan.

Det är ett besvärligt ekonomiskt läge för Bollnäs kommun. Politiken har redan beslutat om hårda sparkrav på alla nämnder, inte minst teknik- och fritidsnämnden som redovisat rejäla underskott. Ser man till jist gymverksamheten, så har även den levererat stora underskott de senaste åren. Att tjänstepersoner då väljer att förlänga avtalet utan att kommunfullmäktige fått säga sitt är inte försvarbart. Givetvis skulle vår motion tagits upp innan beslut om förlängning.

Hur ser politiken på frågan om kommunala gym? Jo, att vi fyra partier som ligger bakom motionen står bakom en nedläggning är självklart. Sedan finns det tre partier som rimligen borde stå bakom en nedläggning eller i alla fall en kraftig reduktion av de kommunala gymmen, nämligen BP, M och C. Alla har någon gång de senaste åren kritiserat dagens upplägg av kommunalt drivna gym. Kvar finns bara två partier som står bakom en förlängning av gymmen – S och V.

Därför vill vi omgående veta hur BP, M och C ställer sig i den här frågan? Ska gymmen avvecklas eller minskas kraftigt? Eller har ni ändrat er i frågan?
Yanina Westergren (L), Andreas Sandsgård (KD), Jonatan Hölzgen  (SD), Sven-Åke von Veh (SVP)

2022-08-15  Insändare i Ljusnan

Socialdemokraterna kan inte bättre – maktskifte nu

Socialdemokraterna går till val på budskapet att  vi i Bollnäs kan bättre. Det är alltså vad partiet som styrt Bollnäs så gott som konstant i modern tid säger, en månad innan valet. Vi tror också att Bollnäs kan bättre, men då behövs ett maktskifte som gör nya lösningar möjliga. Att Socialdemokraterna leker opposition mot sig själva inför valet gör ingen skillnad.

I Bollnäs skolor saknas det något så grundläggande som skolböcker. Det är en felprioritering att lägga miljontals kronor på digitalisering i klassrummen, men helt utelämna fysiska böcker. De riktade bidragen behöver riktas rätt. Studiero, fler speciallärare och fler särskilda undervisningsgrupper behövs. Allt för att varenda unge ska klara skolan och få goda livschanser.

I Bollnäs äldreomsorg finns mer att önska. Det är köer till korttidsboende, missnöjd personal och brist på platser i särskilt boende. Kvaliteten i äldreomsorgen står personalen för. Deras arbetsförhållanden behöver förbättras.

Behovet av nya äldreboenden har varit mycket tydligt under minst tio år, vilket vi ideligen uppmärksammat, men Socialdemokraterna har varken låtit Bollnäs Bostäder eller andra som stått redo att bygga göra det. Det ser vi resultatet av nu.

Ett stort men ofta dolt samhällsproblem, som sorgligt nog växer i Bollnäs, är kvinnomisshandel. Vi i Liberalerna kommer att driva frågan om kommunalt vistelseförbud för förövaren gentemot regeringen. Det ihop med andra kommuner. Kommuner behöver gå ihop för att bättre skydda utsatta kvinnor.

Nej, Socialdemokraterna kan inte bättre. Det har de haft lång tid på sig att visa. Vi behöver ett maktskifte i Bollnäs. Vi behöver ett styre som prioriterar rätt med de gemensamma resurser vi har. Vi behöver sätta människan i centrum. Vi behöver ett mindre efterklokt styre. Rösta på Liberalerna.
Yanina Westergren (L) och Hannes Snabb (L)

2022-08-05  Insändare i Ljusnan

Nya bandyhallen är en allvarlig säkerhetsrisk

Miljö- och byggnämnden i Bollnäs har nyligen meddelat bygglov för en kylanläggning i det pågående bygget av en ny bandyhall. Enligt säkerhetsansvariga innebär de oerhörda mägder ammoniak som ska förvaras i anläggningen ”risk för nytt Tjernobyl” vid utsläpp.

Samhällsbyggnadsbolaget, SBB, har valt att satsa på en kylanläggning med höggradigt giftig ammoniak i stället för en standardlösning, till exempel baserad på koldioxid. En sådan lösning skulle bli många miljoner kronor billigare, säkrare och ändå unna leverera både kyla och värme.

I den säkerhetsanalys som gjorts har riskutredaren valt att inte titta på yttre påverkan, utan anser att det räcker med att titta på eventuellt läckage. ”Då man väljer att bortse från en yttre påverkan så visar inte riskutredningen vilken eventuell påverkan ett sådant scenario skulle få på tredje person. Det finns möjlighet att använda sig av väl beprövade kylanläggningar” skriver miljö- och byggnämndens egen handläggare i sitt yttrande över bygglovsansökan.

Enligt bygglovsansökan ska byggbolaget placera en kylanläggning för ispisten som innehåller cirka 1700 kilo ammoniak i omedelbar anslutning till en hall som ska kunna ta emot en publik på mer än 3000 personer. Dessutom har hallen lokaliserats i stadskärnan. Oavsett vindriktning når ett utsläpp omedelbart tätbebyggda bostadsområden.

Enligt handläggaren skulle ett utsläpp kunna få ytterligt allvarliga konsekvenser för stora delar av stadens befolkning. Men möjligheten av ett sabotage har riskutredaren inte ens tagit med i sitt underlag.

I yttrandet till nämnden skriver kontorets egen handläggare om ett möte med riskkonsulten, Trafikverket och länsstyrelsen. Under mötet ställdes frågan till riskkonsulten vad det skulle innebära om någon utförde sabotage på anläggningen så all ammoniak kommer ut. Svaret blev ”då snackar vi Tjernobyl”.

Det var alltså det underlag nämnden hade för sitt beslut. Handläggaren föreslog att att ansökan skulle avslås. Men inför bandyn och SBB tycks nästan alla politiker förhålla sig som den klassiska apan som håller för munnen, blundar och täcker över båda öronen. Trots de tydliga bristerna i säkerheten valde nämnden att medge bygglov för anläggningen, som dessutom att döma av Ljusnans rapporter redan har byggts, utan lov!

Gång på gång kommer nya avslöjanden om bristande planering och ändrade planer för bandyhallen. Den gemensamma nämnaren är att det kommer att bli skattebetalarna i Bollnäs som får betala merkostnaderna.
Peter Nordebo (L)